heart it


Öppet brev till vem som helst.

Hur man kan vara så dum.
Att man säger en sak som man ångrar direkt efter, de är något jag ofta gör. Det var som jag bara hörde orden komma ut ur min egna mun, de va inget jag tänkte på, sen din respons på det va inget jag trodde. Jag ångrade mig direkt jag började uttala meningen. Hur du kan säga eller påstå saker nu, det känns bara så overkligt. För en månad sen var jag urlycklig, jag hade aldrig trott något liknande, nu är jag bara tom.
Idag när jag satt och stirra, såg vad du skrev, så kom känslan igen, att förlora något viktigt, hela jag skakade av rysningar, hela jag mådde dåligt, du försvann ännu en gång ur mig, tårarna börja rinna. Under dom här veckorna som har gått har jag ändå kunnat vara lycklig, för du har alltid funnits kvar som en liten del, alltid den famn jag har behövt, alltid en axel att luta mig mot.
Men jag är tydligen inte den som är den längre, jag är tydligen ingenting. Jag är rätt säker på att jag släppt det här, men det fanns faktiskt en del inom mig som hoppades. Och jag tror den alltid kommer göra de, något jag inte kommer göra något åt. Du är den mest speciella människa jag mött, du har sårat mig, du har gjort mig lycklig, du har uppfyllt alla mina förväntningar, du har överöst mig med kärlek och en dag, så lämnade du mig.
Jag kommer komma över det, men det kommer alltid svida när jag tänker på dig. Din röst, din beröring, dina känslor. Jag vill aldrig höra någon säga att det bara är bra, att jag förtjänar någon bättre, att det finns andra. För snälla ni, ni förstår inte. Ni vet inte min känsla, ni vet inte min tanke, ni vet inte ingenting som jag vet.
Jag va så kär i dig. Som jag aldrig varit i någon annan. Du kommer alltid ha mitt hjärta i din hand. Du kommer alltid finnas i min tanke. Jag kommer alltid rysa när jag hör din röst. Jag kommer alltid reagera på ditt namn. Jag kommer aldrig vara någon annans prinsessa. Jag kommer alltid att stötta dig. Glöm mig, eller inte. Jag kämpade in i det sista, jag hoppas bara att du vet om att det kunde ha blivit annorlunda. Vi är oslagbara. Hur kan du bara ge upp?

shoot me


RSS 2.0